When you're stoned baby and I'm drunk..
Dido Florian Cloud de Bounevialle O'Malley Armstrong
Inte bara fin att titta på men sjunger riktigt, riktigt skönt med!
I brist på något nytt som är bra får man leta sig bakåt i tiden.
Ibland har man tur och snubblar över underbara låtar som denna.
Jag vet, fruktansvärt sen på det men måste bara rekommendera den!
Resten av albumet "Life for rent" är för den delen också väldigt bra.
Denna låten heter, så klart, "Stoned"..
Live DVD:n för Brixton Academy måste införskaffas genast!
Nya plattan ryktas komma i september..
Utveckling, förändring och perspektiv..
Att göra som alla andra är inte ofta det bästa..
En smak av sommaren..
Sheryl Crows "Out of our heads"!
Finns på hennes officiella sida i spelaren där.
Behöver inte säga mer..
Finns på hennes officiella sida i spelaren där.
Behöver inte säga mer..
Even if you know me..
Med anledning av artikeln på Svenska Dagbladet var jag bara tvungen att skriva.
Snälla, läs den först innan ni läser vidare. Viktiga saker!
Låten som personifierar mig är av Eskobar.
Något att ha i bakgrunden när ni läser, för att hitta min sinnesstämning.
"I got this thing, though I don't want to.."
Livsångest.
Kompisen och jag på mitt förra jobb var fyndiga som vanligt och kallade det som beskrivs i artikeln för det. Detta var ungefär fem år sedan. Kan ju säga att vi använde det väldigt ofta, med den bittraste av eftersmak med tanke på att man är konstant medveten om det 24h om dygnet. Eller ja, medveten och medveten. Man vet om att allt är skit, men inte att man har ett problem kanske. I vårt fall började det nog med jobbet och spred sig sedan vidare till allt annat som gör en till den man är. Man blir mer eller mindre destruktiv mot sig själv, initiativet för att göra saker försvinner och apatin blir till slut total. Man slutar att bry sig om det mesta; jobb, vänner, sambo och allt annat som egentligen betyder något.
Har aldrig haft något problem med självförtroendet som de antyder i artikeln visserligen men däremot var väl synen på framtiden värre. Jag hade ett jobb jag vantrivdes med i de fem sista åren, inget jag rekommenderar för någon. Lätt att man blir deprimerad då, om man inte ser något slut på det hela. Det är inte så mycket som ett val man gör utan något som sakta kryper sig på och man märker inte vad det gör med en. Mindre bra kanske då att vara i ett förhållande och sambo då, vilket egentligen bara kunde sluta på ett sätt.
För att citera artikeln:
"I de svåra fallen leder kvartslivskrisen till ren apati, 25-åringar, de som de vuxna anser är i sina bästa år, sitter hemma vid datorn och deppar."
Den raden beskriver mig perfekt för exakt tre år sen. Då hade det redan pågått i ungefär två år tidigare. Min förra sambo vet, jag var ingen hit alls. Kunde somna vid nio-tiden på kvällen, ingenting var roligt. Man slutar träna och äta ordentligt, tappade på några månader ungefär 9kg och då är jag inte riktigt typen med underhudsfett. Man vältrade sig gärna i misären, musiken gick mer eller mindre i moll konstant. Mörka färger när man jobbade i Photoshop och motiven var ju inte direkt inspirerande alltid..
Påbörjade ett nytt förhållande efter detta men det tog slut efter några månader. Trist eftersom det var en trevlig tjej som jag var fruktansvärt bra kompis med. Hade väl nått lite mer insikt gällande det hela då, men antar att jag hade lite svårt att förklara det hela. Det är inte direkt något som du kan beskriva med ett tydligt adjektiv.
En klar vändpunkt på det hela är svår att hitta. Antar att det finns flera egentligen. Ett av tillfällena var när jag hade ett samtal med min gruppansvarige på det gamla jobbet. Han har fått höra det några gånger, men tack igen. Kan aldrig säga det för många gånger. Fick mig i alla fall att träna upp de där 9kg jag tappat och lägga på två extra på det. Vet inte om det har något med kroppsidealet att göra som de nämner i artikeln, men man mår och kan hantera saker som stress bättre om man är i form. Det var ett steg på vägen, man aktiverade sig och gjorde något. Fick en rutin som gav något som man kunde ta på, även bokstavligen talat.
Nästa sak var söta lilla E. Hon vet kanske inte om det, men jag är jätteglad att jag träffat henne. Försöker vara tydlig och säga det allt som oftast, även om jag egentligen är rätt kass på sånt. Vet att hon förmodligen kommer läsa detta, så puss på dig lilla du! Har jag sagt att jag tycker om dig idag?.. =)
Efter min födelsedag förra året kom nästa grej. I slutet av april var jag på anställningsintervju och fick nästan jobbet på stående fot. Självklart ville jag ha det, men man vill ju inte verkar för angelägen eller hur? Men dagen där på, efter att jag frågat om motbud från mitt tidigare arbete (jo, förmodligen?!) så var det bara att lämna in lappen. Härmed-lappen. Den vi alla pratat om i flera år men aldrig gjort slag i sak med. Den har legat i skrivbordslådan som en konstant påminnelse av vad man egentligen vill, tanke formulerad och materialiserad på ett enkelt A4 papper med två enkla rader och en underskrift. Då tändes ljuset i tunneln och denna gången var det inte ett tåg. Apati var inte längre frihet.
Det är min snabba summering av vad livsångest, eller kvartalslivskrisen som de kallar den i artikeln, är och dess påföljder. Mina påföljder. Artikeln, mina rader och addera ett mörkt Sverige med vinterdepressioner samt ett stressigt arbete där företaget egentligen inte uppskattar en så har ni en rätt trist historia egentligen, helst om man är mitt uppe i det hela.
Okej, nu slutar det kanske inte där. Jag har viss självinsikt som kanske många saknar ibland, även om jag drygar mig allt som oftast. Jag är inte så hemsk som jag verkar, lovar. Men det är väl inte så att det går över och man vet vad vill ha ut av livet. Det är fortfarande lite otydligt, men ändå finns vissa tydliga mål, i brist på andra ord. Man har lärt sig att allt inte måste vara gjutet i cement och ärligt talat så är det faktiskt mycket mer spännande än oroande att inte veta vad som händer.
Jag sitter fortfarande rätt mycket framför datorn tyvärr, men av helt andra anledningar. Inte lätt att komma undan när man jobbar som datanörd. Nu är det mer en social grej med WoW än tidigare. Ja, World of Warcraft, detta beroendeframkallande och förhållandedödande spel. I måttliga mängder är det faktiskt inte Djävulen. Kombinerat med träning och arbete håller man sig sysselsatt. Framtiden känns ljus och efter sommaren lär det väl hända saker kan jag tänka mig..
Några tips på vägen?
Byt jobb om du inte trivs. Om det driver dig mot ruinens brant, säg upp dig. Börja plugga. Sysselsätt dig med sånt du vill göra eller prova på. Om du skulle vilja hoppa fallskärm, varför inte göra det? Finns säkert de som är betydligt mer olämpliga än dig för att göra det. Övning ger ju som bekant färdighet!
Gör dig mer aktiv fysiskt. Sitta stilla framför tv:n ger inget, det är ungefär som WoW.. jag vet. Men sätt undan tid för motion, det kan i värsta fall göra ont lite för stunden. Vinsterna är dock många gånger fler, som självkänsla och längre liv. Lagsporter eller med andra, det sociala får du på köpet.
Kan inte mer än be om ursäkt till alla de som fått lida på vägen, det var inte min mening.
Men det var lite som Eskobar sjunger..
"Even if you know me, don't say hello, oh no
got too many thoughts in my head now,
just wanna sit and watch them grow."
Snälla, läs den först innan ni läser vidare. Viktiga saker!
Låten som personifierar mig är av Eskobar.
Något att ha i bakgrunden när ni läser, för att hitta min sinnesstämning.
"I got this thing, though I don't want to.."
Livsångest.
Kompisen och jag på mitt förra jobb var fyndiga som vanligt och kallade det som beskrivs i artikeln för det. Detta var ungefär fem år sedan. Kan ju säga att vi använde det väldigt ofta, med den bittraste av eftersmak med tanke på att man är konstant medveten om det 24h om dygnet. Eller ja, medveten och medveten. Man vet om att allt är skit, men inte att man har ett problem kanske. I vårt fall började det nog med jobbet och spred sig sedan vidare till allt annat som gör en till den man är. Man blir mer eller mindre destruktiv mot sig själv, initiativet för att göra saker försvinner och apatin blir till slut total. Man slutar att bry sig om det mesta; jobb, vänner, sambo och allt annat som egentligen betyder något.
Har aldrig haft något problem med självförtroendet som de antyder i artikeln visserligen men däremot var väl synen på framtiden värre. Jag hade ett jobb jag vantrivdes med i de fem sista åren, inget jag rekommenderar för någon. Lätt att man blir deprimerad då, om man inte ser något slut på det hela. Det är inte så mycket som ett val man gör utan något som sakta kryper sig på och man märker inte vad det gör med en. Mindre bra kanske då att vara i ett förhållande och sambo då, vilket egentligen bara kunde sluta på ett sätt.
För att citera artikeln:
"I de svåra fallen leder kvartslivskrisen till ren apati, 25-åringar, de som de vuxna anser är i sina bästa år, sitter hemma vid datorn och deppar."
Den raden beskriver mig perfekt för exakt tre år sen. Då hade det redan pågått i ungefär två år tidigare. Min förra sambo vet, jag var ingen hit alls. Kunde somna vid nio-tiden på kvällen, ingenting var roligt. Man slutar träna och äta ordentligt, tappade på några månader ungefär 9kg och då är jag inte riktigt typen med underhudsfett. Man vältrade sig gärna i misären, musiken gick mer eller mindre i moll konstant. Mörka färger när man jobbade i Photoshop och motiven var ju inte direkt inspirerande alltid..
Påbörjade ett nytt förhållande efter detta men det tog slut efter några månader. Trist eftersom det var en trevlig tjej som jag var fruktansvärt bra kompis med. Hade väl nått lite mer insikt gällande det hela då, men antar att jag hade lite svårt att förklara det hela. Det är inte direkt något som du kan beskriva med ett tydligt adjektiv.
En klar vändpunkt på det hela är svår att hitta. Antar att det finns flera egentligen. Ett av tillfällena var när jag hade ett samtal med min gruppansvarige på det gamla jobbet. Han har fått höra det några gånger, men tack igen. Kan aldrig säga det för många gånger. Fick mig i alla fall att träna upp de där 9kg jag tappat och lägga på två extra på det. Vet inte om det har något med kroppsidealet att göra som de nämner i artikeln, men man mår och kan hantera saker som stress bättre om man är i form. Det var ett steg på vägen, man aktiverade sig och gjorde något. Fick en rutin som gav något som man kunde ta på, även bokstavligen talat.
Nästa sak var söta lilla E. Hon vet kanske inte om det, men jag är jätteglad att jag träffat henne. Försöker vara tydlig och säga det allt som oftast, även om jag egentligen är rätt kass på sånt. Vet att hon förmodligen kommer läsa detta, så puss på dig lilla du! Har jag sagt att jag tycker om dig idag?.. =)
Efter min födelsedag förra året kom nästa grej. I slutet av april var jag på anställningsintervju och fick nästan jobbet på stående fot. Självklart ville jag ha det, men man vill ju inte verkar för angelägen eller hur? Men dagen där på, efter att jag frågat om motbud från mitt tidigare arbete (jo, förmodligen?!) så var det bara att lämna in lappen. Härmed-lappen. Den vi alla pratat om i flera år men aldrig gjort slag i sak med. Den har legat i skrivbordslådan som en konstant påminnelse av vad man egentligen vill, tanke formulerad och materialiserad på ett enkelt A4 papper med två enkla rader och en underskrift. Då tändes ljuset i tunneln och denna gången var det inte ett tåg. Apati var inte längre frihet.
Det är min snabba summering av vad livsångest, eller kvartalslivskrisen som de kallar den i artikeln, är och dess påföljder. Mina påföljder. Artikeln, mina rader och addera ett mörkt Sverige med vinterdepressioner samt ett stressigt arbete där företaget egentligen inte uppskattar en så har ni en rätt trist historia egentligen, helst om man är mitt uppe i det hela.
Okej, nu slutar det kanske inte där. Jag har viss självinsikt som kanske många saknar ibland, även om jag drygar mig allt som oftast. Jag är inte så hemsk som jag verkar, lovar. Men det är väl inte så att det går över och man vet vad vill ha ut av livet. Det är fortfarande lite otydligt, men ändå finns vissa tydliga mål, i brist på andra ord. Man har lärt sig att allt inte måste vara gjutet i cement och ärligt talat så är det faktiskt mycket mer spännande än oroande att inte veta vad som händer.
Jag sitter fortfarande rätt mycket framför datorn tyvärr, men av helt andra anledningar. Inte lätt att komma undan när man jobbar som datanörd. Nu är det mer en social grej med WoW än tidigare. Ja, World of Warcraft, detta beroendeframkallande och förhållandedödande spel. I måttliga mängder är det faktiskt inte Djävulen. Kombinerat med träning och arbete håller man sig sysselsatt. Framtiden känns ljus och efter sommaren lär det väl hända saker kan jag tänka mig..
Några tips på vägen?
Byt jobb om du inte trivs. Om det driver dig mot ruinens brant, säg upp dig. Börja plugga. Sysselsätt dig med sånt du vill göra eller prova på. Om du skulle vilja hoppa fallskärm, varför inte göra det? Finns säkert de som är betydligt mer olämpliga än dig för att göra det. Övning ger ju som bekant färdighet!
Gör dig mer aktiv fysiskt. Sitta stilla framför tv:n ger inget, det är ungefär som WoW.. jag vet. Men sätt undan tid för motion, det kan i värsta fall göra ont lite för stunden. Vinsterna är dock många gånger fler, som självkänsla och längre liv. Lagsporter eller med andra, det sociala får du på köpet.
Kan inte mer än be om ursäkt till alla de som fått lida på vägen, det var inte min mening.
Men det var lite som Eskobar sjunger..
"Even if you know me, don't say hello, oh no
got too many thoughts in my head now,
just wanna sit and watch them grow."
Melodifestivalen 2008, Irland..
Kan inte låta bli alltså.
Jag är absolut ingen schlagerfanatiker, mer tvärtom även om jag får titta i helgen. Tack E!.. =)
Dock så är Irland redan klara med att ta fram sitt bidrag.
Kanon eller.. kalkon?..
Jag är absolut ingen schlagerfanatiker, mer tvärtom även om jag får titta i helgen. Tack E!.. =)
Dock så är Irland redan klara med att ta fram sitt bidrag.
Kanon eller.. kalkon?..
A whole lot of f*ckin' goin' on..
Sarah Silverman har något att erkänna..
..och det har även pojkvännen Jimmy Kimmel!
Go, go Josh Groban.
Detta är humor på hög nivå!
..och det har även pojkvännen Jimmy Kimmel!
Go, go Josh Groban.
Detta är humor på hög nivå!
Inte direkt 007!
Men likväl Goldfinger! Ny platta den 22:a april!
Singeln "One more time" finns på deras MySpace!
Singeln "One more time" finns på deras MySpace!
Nästa Guitar Hero!
Har väntat ett rätt bra tag på att man ska släppa liret i mer bandfokuserade versioner och nu är det dags. Första, men förmodligen inte sista, är amerikanska rockbandet Aerosmith. Kan väl tycka att de känns lite gamla kanske, men det finns antagligen en lite äldre publik där ute som kommer ta emot deras 70-tals låtar med öppna armar.
Hade trott att kanske de skulle satsa på något lite modernare, typ Metallica.
Men visst, detta kan funka. Ryktet säger juni 2008..
Känn sorg för edelweiss..
Jaha, trist. Det är kört.
Efter flera år.. har.. vänta lite nu..
"För sent för edelweiss?"
Många skumma namn på album har man ju sett genom tiderna.
Håkans nya ambitiösa titel har säkert någon kopplingen till .. något..
Asch, jag fattar ingenting, det är ungefär som detta inlägget..
Totalt meningslöst egentligen..
Men den nya plattan är ute om drygt en månad! Uppdaterat listan..
Efter flera år.. har.. vänta lite nu..
"För sent för edelweiss?"
Många skumma namn på album har man ju sett genom tiderna.
Håkans nya ambitiösa titel har säkert någon kopplingen till .. något..
Asch, jag fattar ingenting, det är ungefär som detta inlägget..
Totalt meningslöst egentligen..
Men den nya plattan är ute om drygt en månad! Uppdaterat listan..
Ensamma dar, väldiga värld..
Jag är lite som jag är.
Igår var det ju Alla hjärtans dag och man ska tillbringa den med nära och kära. Läste någonstans att svenska folket köper rosor för 4 miljoner kronor. Undrar hur mycket vi lägger på resten av presenterna; choklad, kramdjur och andra små söta saker? Eftersom jag och E har några mil mellan oss så vill man ju ändå visa att man verkligen saknar henne, så ett tradionellt kort som säger några rader tycker jag passade bäst (det gjorde även hon, puss sötis!). Ikväll får jag äntligen träffa henne i alla fall!
Men som sagt, jag är lite som jag är..
Tänker kanske lite för mycket ibland och eftersom det var ALLA hjärtans dag så gled tankarna in på de som kanske inte är lika hela som mitt just nu. De som fått några smällar på sistone, de vars ligger i bitar och de som aldrig fått ge sitt till någon. På det sättet hatar jag verkligen det kommersiella jippot med gårdagen, det är en ständig påminnelse för de som kommer sitta hemma, zappa framför tv:n och önska att de inte var så själva.
Detta är min tanke till dem i alla fall.
Lite melankolisk kanske, men ack så bittersött..
"Ikväll är vinden stilla
fast det stormat hela dan
och bakom Västerbron går solen ner i rött
det är nästan tyst
Som ett obehagligt allvar
drar sig hösten in i stan
det finns en doft av allting murket, kallt och blött
och nästan tyst
Ensamma dar, väldiga värld
orden ekar, hennes röst
ingen sömn, inga svar
Ingenting kvar, mer än ett rostigt svärd
som hugger och vrider sig i ditt bröst
vi ses på Hjärtats Bar
det här är brustna hjärtans höst
Det här är timmarna av ovisshet
poeternas bensin
det här är natten när vi räknar våra stygn
allt gick så fort
Du kan dränka dig i minnen
eller litervis med vin
du kan sjunka ner i sörjan och vända dygn
men allt är gjort
Ensamma dar.."
Lars Winnerbäck - Brustna hjärtans höst
[Söndermarken]
Tack till Andreas för att han påpekade Winnerbäcks storhet när den enda svenska musiken jag trodde existerade var Kent. Ett tag sen, men äras den som äras bör!
Igår var det ju Alla hjärtans dag och man ska tillbringa den med nära och kära. Läste någonstans att svenska folket köper rosor för 4 miljoner kronor. Undrar hur mycket vi lägger på resten av presenterna; choklad, kramdjur och andra små söta saker? Eftersom jag och E har några mil mellan oss så vill man ju ändå visa att man verkligen saknar henne, så ett tradionellt kort som säger några rader tycker jag passade bäst (det gjorde även hon, puss sötis!). Ikväll får jag äntligen träffa henne i alla fall!
Men som sagt, jag är lite som jag är..
Tänker kanske lite för mycket ibland och eftersom det var ALLA hjärtans dag så gled tankarna in på de som kanske inte är lika hela som mitt just nu. De som fått några smällar på sistone, de vars ligger i bitar och de som aldrig fått ge sitt till någon. På det sättet hatar jag verkligen det kommersiella jippot med gårdagen, det är en ständig påminnelse för de som kommer sitta hemma, zappa framför tv:n och önska att de inte var så själva.
Detta är min tanke till dem i alla fall.
Lite melankolisk kanske, men ack så bittersött..
"Ikväll är vinden stilla
fast det stormat hela dan
och bakom Västerbron går solen ner i rött
det är nästan tyst
Som ett obehagligt allvar
drar sig hösten in i stan
det finns en doft av allting murket, kallt och blött
och nästan tyst
Ensamma dar, väldiga värld
orden ekar, hennes röst
ingen sömn, inga svar
Ingenting kvar, mer än ett rostigt svärd
som hugger och vrider sig i ditt bröst
vi ses på Hjärtats Bar
det här är brustna hjärtans höst
Det här är timmarna av ovisshet
poeternas bensin
det här är natten när vi räknar våra stygn
allt gick så fort
Du kan dränka dig i minnen
eller litervis med vin
du kan sjunka ner i sörjan och vända dygn
men allt är gjort
Ensamma dar.."
Lars Winnerbäck - Brustna hjärtans höst
[Söndermarken]
Tack till Andreas för att han påpekade Winnerbäcks storhet när den enda svenska musiken jag trodde existerade var Kent. Ett tag sen, men äras den som äras bör!
Naturligt allvarlig..
Michael Stipe i REM är det, naturligt allvarlig alltså.
Kolla bara in nya videon!
Känns dock som en utfyllnadslåt, jämfört med, ja allt på "Automatic for the people" plattan.
Men så är den ju super också..
Kolla bara in nya videon!
Känns dock som en utfyllnadslåt, jämfört med, ja allt på "Automatic for the people" plattan.
Men så är den ju super också..
En ny kråka..
På Counting Crows sida kan man nu lyssna på nya singeln!
Faktiskt inte helt fel men ej heller en wow-upplevelse.
Sedan tidigare finns det även två andra låtar från kommande plattan där.
Något att kolla, spelare längst upp till vänster.
Seriekrock..
Igen, efter att ha sett alla avsnitten, så måste jag bara säga det..
CARPOOLERS!
Helskön och lättsam!
Ni måste se den, bara att hoppas på att det blir många fler avsnitt.
Perfekt för att slappa lite framför tv:n!
Och bara för att spä på 80-tals låtarna, "Come on Eileen" är med i andra avsnittet som är helt underbart. Grabbarna sjunger både i introt och i slutscenen, hur bra som helst avsnitt!
För att inte tala om följande replik..
"Dasher? That's a stupid name. My name is Marmaduke.."
CARPOOLERS!
Helskön och lättsam!
Ni måste se den, bara att hoppas på att det blir många fler avsnitt.
Perfekt för att slappa lite framför tv:n!
Och bara för att spä på 80-tals låtarna, "Come on Eileen" är med i andra avsnittet som är helt underbart. Grabbarna sjunger både i introt och i slutscenen, hur bra som helst avsnitt!
För att inte tala om följande replik..
"Dasher? That's a stupid name. My name is Marmaduke.."
Trodde jag sett allt..
..men ibland slås man med häpnad!
Okej, kanske lite överdramatisert men tydligen ska Bryan Adams släppa ny platta i mars. Trodde hans bäst före datum var passerat för ett bra tag sen men det finns kanske några slantar till att krama ur hans varumärke. Singeln heter "I thought I'd seen everything" och är precis så tråkig som man kan föreställa sig.
Mobys nya singel var inte heller mycket att hänga i granen. Hade lite förhoppningar där, men de är numera grusade. Ger plattan en chans när den kommer, kan ju inte vara sämre än "Alice" eller hur?..
Mest uppfriskande just nu, förutom Bullet For My Valentines "No easy way out", är Lykke Lis "I'm good, I'm gone". För att se en riktigt bra version, kolla in Dagensskivas recension.
Talangfull tös, till skillnad från de gamla gubbarna ovanför..
Okej, kanske lite överdramatisert men tydligen ska Bryan Adams släppa ny platta i mars. Trodde hans bäst före datum var passerat för ett bra tag sen men det finns kanske några slantar till att krama ur hans varumärke. Singeln heter "I thought I'd seen everything" och är precis så tråkig som man kan föreställa sig.
Mobys nya singel var inte heller mycket att hänga i granen. Hade lite förhoppningar där, men de är numera grusade. Ger plattan en chans när den kommer, kan ju inte vara sämre än "Alice" eller hur?..
Mest uppfriskande just nu, förutom Bullet For My Valentines "No easy way out", är Lykke Lis "I'm good, I'm gone". För att se en riktigt bra version, kolla in Dagensskivas recension.
Talangfull tös, till skillnad från de gamla gubbarna ovanför..
Försvunnen, nu tillbaka..
Nästa vecka är det dags för nästa säsong av Lost! Kan inte mer än rekommendera de två första avsnitten så här långt, känns som om det börjar ta fart igen efter att ha gått på tomgång ett tag.
Ska även passa på att nämna en (relativt) ny serie som heter Carpoolers. Som titeln säger handlar det om fyra killar som samkör till jobbet. Visserligen bara sett två av de tio avsnitten som finns ute, men än så länge är den helskön. Inte för mycket tänkande. Den ena killens son, Marmaduke, är inte att leka med..
Ska även passa på att nämna en (relativt) ny serie som heter Carpoolers. Som titeln säger handlar det om fyra killar som samkör till jobbet. Visserligen bara sett två av de tio avsnitten som finns ute, men än så länge är den helskön. Inte för mycket tänkande. Den ena killens son, Marmaduke, är inte att leka med..
